Hammarö 3-dagars: Roligt men kaos och kallt

Hammarö 3-dagars har jag traditionellt alltid gillat både för att det är roligt att köra etapplopp och för att jag har 2 systrar i Karlstad så jag har varit där mycket och gillar staden. Kändes därför roligt att den i år var tillbaks i tävlingskalendern och dessutom Seniorcup, men det blev lite grusad glädje.

Smyger fram längst ut på högerkant i bild. Foto: Mic|Car

Etapploppet består av en 3km prolog på fredag kväll, ett 15km tempo på lördag morgon, 35km GP på lördag kväll och ett 10 mils linjelopp på söndag morgon. Ett rätt späckat schema och eftersom de 3 första etapperna är korta blir de väldigt intensiva och kräver skapligt med uppvärmningstid, en helg mer eller mindre helt i cykelkläder alltså.

Började bra med en duglig tid på prologen, tycker i vanlig ordning att jag var för feg genom kurvorna och det fanns tid att kapa där, men tack vare wattmätaren var jag åtminstone inte helt slut redan efter första skarpa kurvan. Blev 7:a 4,5 sekunder efter ledaren i en tajt lista där det var 1 tiondels sekund till nästa placering.

Passade på att träffa systrarna med familjer och ladda om med en god middag på restaurang på fredag kväll och var sen redo för tempoloppet där jag hoppades kunna kliva upp nån placering till.

Ett något kortat tempolopp till 13km som på den sträckan hann innehålla 6 st T-korsningar och 2 rondeller samt ett antal elaka väggupp. Allt detta ställer stora krav på flaggvakterna som tyvärr kanske inte alltid var helt alerta. (Jag klarade mig men en klubbkompis fick närkänning med bil med släp.) Etappen gick inte fullt så bra som jag hoppats, kanske för att det fortsatt envisas med att vara så kallt att uppvärmingen mest får motsatt effekt trots vinterjacka. Slutade som 11:a och halkade ner till en 9:e plats totalt. Etappen gav åtminstone en hel del bra tempobilder!

Foto: Mic|Car

Nu började det dock blir värre rent etappmässigt. GP är inte riktigt min favoritgren och man hade i år lagt in rejält med bonussekunder vid vinst (40sek) samt spurtpris med bonussekunder (5sek) vartannat varv. Eftersom jag inte har någon vidare spurt fick jag nu räkna med att tappa lite tid även om det var en samlad klunga in i mål, vilket ändå var mest troligt.

Åter igen så kallt att jag var riktigt nära att sätta mig i bilen och värma upp genom stolsvärme, men en klubbkomis övertalade mig att vi skulle ta en lite längre sväng så man slapp bara vända fram och tillbaks vid startplatsen, och det gjorde susen.

Den nya versionen av GP-banan har gjort den mer teknisk och utslagsgivande, vilket kanske ändå var bra. Tyvärr har man tvingats lägga den på vägar med riktigt dålig beläggning för att åstadkomma detta. Lyckades sitta med bra mest hela vägen men farten kändes lite för hög för att jag skulle tro på att försöka gå loss och satsa på att få något spurtpris. Blev också en skapligt samlad klunga in mot mål men i full fart på upploppet hände det. En av mina klubbkompisar blev tacklad och gick i backen. Jag låg ett par hjul bakom och plötsligt hade jag 2 cyklister på backen framför mig. Försökte göra kraschen så mjuk som möjligt och hoppas på det bästa. Klarade mig själv bra men vid inspektion senare hade cykeln fått ta en smäll och var skadad, ridå!

Deppig kväll då både jag och min klubbkompis som synat backen funderade fram och tillbaks om vi skulle starta sista etappen. Han kom till slut fram till att han var lite för skadad men jag hade fysiskt inga problem utan var lite osäker på cykeln. En sista inspektion innan läggdags gjorde dock att jag vågade mig på att testa den lite på uppvärmning och sen faktiskt starta.

Fick samma tid som klungan på GP't eftersom kraschen hände på upploppet men på grund av tekniskt strul på GP't hade de inte fått fram någon resultatlista så jag visste inte vilken skada bonussekundrarna hade gjort på min totalplacering, men tänkte att det finns chans att jag var kvar på topp 10 och det är poäng i seniorcupen att försvara för lagets skull.

Höll mig framme och var lite småaktiv i inledningen av linjeloppet men på 3:e varvet smäller det framför mig igen. Hinner stanna men står helt stilla och ser klungan försvinna i full fart i jakten på en utbrytning (innehållande en av mina klubbkompisar) Blir solo och får jaga i 6km innan jag med oerhörd glädje lyckas återansluta. I det här läget har jag dock bränt allt mitt krut och målet blir ENBART att sitta med in till mål. Sista varvet blir en orolig historia med ett flertal tillbud och nätt 1 km före mål blir det en smäll igen, blir lite tacklad ut i vägrenen men klarar mig och kan gå med klungan i mål men helt utan att spurta, nog med risker för en helg!

Solen är framme så då blir man glad i klungan. Foto: Mic|Car

Svårt att sätta fingret på orsaken men det finns en oro i klungan på vissa tävlingar. Att vissa börjar skrika så fort det blir tajt och trångt gör åtminstone inte saken bättre, hela klungan blir bara mer orolig och vinglar ofta till så något kan hända på en annan position i klungan. Att göra snabba manövrar i sidled för att leta plats och trycka sig ut ställer också ofta till det, det som fällde min klubbkompis på GP't

En annan reaktion från helgen är problemen som verkar finnas med resultatlistor. Östgötaloppet har de aldrig lyckats få ihop ett pålitligt resultat ifrån och har fått stryka ifrån Seniorcupen. Från Hammarö finns inte heller något resultat från varken GP, Linje eller totalt. Där hade man åtminstone chip men datorhaveri och ett resultatsystem som tydligen inte är designat för att hantera etapplopp. Trist, hoppas de kan få ihop det till slut så inte ännu en tävling försvinner från seniorcupen i år. Vore roligt att veta vad man blev till slut också.