Men det var ändå tur att jag bestämde att jag behövde få tävla för nu fick jag ju till en riktigt trevlig revansch, jag kan köra tempo på platten och kan spurta.
Tempo
Det var speciellt tempot som jag ville ha revansch på så det var med en viss anspänning jag satt och värmde på trainern inför den psykiskt tyngsta tempobana jag kört. En helt rak och helt platt väg i stort sett helt utan bilar rakt ut 15km i skogen helt utan referenspunkter och sen tillbaks, finns ingen sorts variation och skillnaden från att sitta på trainer är hårfin.
Hade ingen vidare tilltro på min tempoform så tog en försiktig start. Vilket dock gjorde att jag kunde uppskatta banan bättre, la full fokus på aeropositionen och att likt Tour-vinnande Froome konstant stirra på wattmätaren, vägen behövde man ändå inte alls fundera över.
Kändes som man fick bra valuta för pengarna i form av fart för watten på vägen ut. När man kom runt vändpunkten visade det sig också att det faktiskt var lite vind som nu blåste rakt på näsan på hemvägen. Tack vare den försiktiga starten så fanns det precis lagom för att hantera det och väl i mål var jag denna gång riktigt nöjd med fart och tid. Wattmässigt är det en bit till var jag ska kunna ligga, men tror och andra sidan jag fick ut rätt bra W/CdA.
Även om vi bara kom 3 till start i H30 så var det ju dessutom roligt att tiden räckte till vinst.
Linje
Även linjeloppet är en oerhört platt historia där det enda något utslagsgivande är ett par bitar med in och ut på cykelbanor mot slutet på varvet. Passar inte riktigt en attackåkare som mig själv, trodde jag.
Direkt vi rullat iväg (H30 och H40 gemensamt) kommer Daniel Rytz förbi mig på utsidan och frågar om vi startat eller om det är master. "-Nej då, vi kör nu" hinner jag säga och ser honom lägga i ett par växlar, ställa sig upp och dra iväg. En typisk Rytz-attack direkt från start det blir inte långlivat, tänker jag och håller hårt på min taktik att vara lugn de första 3-4 varven, av totalt 6.
Men hela klungan tycks hålla på taktiken att ta det lugnt och vid första varvning har Rytz fått 1 minut. Farten går upp lite så jag fortsätter hålla mig lugn och efter 3 varv har vi mer eller mindre plockat in honom. Men ingen tar det där lilla allra sista utan istället bryggar en Värnamokille upp och plötsligt börjar de köra ifrån igen. Jag tror fortfarande att vi lätt kör ikapp men får lite panik när klungan åter hamnar i stiltje. Attackerar iväg och hamnar solo men bestämmer mig för att göra ett seriöst försök att brygga ikapp, ser att både Rille från ECI samt Erik Jedvik, Mölndal i olika omgångar försöker komma ikapp men vågar inte släppa av och invänta dem för samarbete eftersom klungan är tajt bakom. Tar inledningsvis in på de 2 därframme men luckan är för stor och plötsligt är de helt utom synhåll. Det blir drygt 1½ varv i ingenmansland innan klungan kommer ikapp igen.
Drygt 2 varv kvar och jag inser att det är kört att komma ikapp de därframme, blir att bara åka med.
Känner att min soloperiod gjorde att jag fick testa och hittade spåret genom de sista kurvorna riktigt bra så in mot målgång vill jag se vad jag kan göra i en klungspurt. Bestämmer mig därför att försöka komma först in på de trassliga cykelbanepartierna som börjar 5 km före mål. Lägger en liten attack för att hamna först i klungan och får sen köra riktigt hårt sista biten in mot kurvan för att hålla bort andra som vill ligga före, men lyckas och får gå in först, perfekt. Tar det lite lugnt på själva cykelbanan och återhämtar mig för nästa omgång där det åter blir att ta i för att få komma först in i en skarp kurva genom en svart tunnel och ut på cykelbana, lyckas igen, börjar tro lite på mig själv.
De snabbare partierna ner mot mål genom ett par T-korsningar får jag sedan ligga perfekt som 2-3:a och när vi är på upploppsrakan ligger jag precis där jag borde. Får dra igång lite tidigare än planerat då jag hör att de är på gång bakom mig, jag vill gå först och vägrar bli instängd. Men det håller ändå och jag överraskar mig själv med att ta klungspurten och knipa sista pallplatsen bakom de 2 utbrytarna.
Tack vare Att Andreas Selstam hade en GoPro under loppet finns också det sista partiet dokumenterat, från min attack för att komma fram till målgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar