Tempoklinga

Det är alltid lika roligt när det kommer ett avi genom brevinkastet. Denna gång var det en pimpning till tempocykeln som väntades. Varit sugen på att byta till en riktig tempoklinga ända sen jag skaffade tempohoj, för utseendets skull om inte annat. När jag hittade Fibrelyth och deras heltäckande customklingor i carbon så var det inte mycket att fundera på!
Klingan är en 55:a och särskilt anpassad till FSA's carbonvevar, så den går ända in mot spindeln. Det var en särdeles tajt passning för att få på. Trodde ett tag att jag skulle behöva ta av hela vevpartiet för att klara det men när jag insåg att det inte skulle hjälpa så började jag misströsta lite. Lyckades dock få dit den till slut men det var riktigt läskigt att klämma på det sättet när det handlade enbart om carbondelar.Nu sitter den iallafall där och jag är riktigt nöjd med resultatet! Den etsning jag fått gjord på den är det Olympiska mottot.

Gick på ångor

Kommit igång igen efter det lilla uppehållet, fått ett par riktigt bra distanspass varav det första uppe i Hälsingland där vi åtminstone lyckades samla på oss dryga 1000 höjdmeter på nätt 14 mil, en tur designad som en liten förberedelse inför Tour of Jämtland. Inga riktiga berg men de höjdmetrarna samlar man inte ihop i Stockholm utan att snurra runt runt som en karusell i småbackarna.

Därefter också ett mörande backpass i Tullingeberg, inget långt men brant.

Det andra av distanspassen kördes idag och det blev något som det var rätt längesen jag gjorde nu, in i väggen och köra på ångor hem. De där passen där energin fullständigt rinner ur en brukar mestadels ske på vintern. Men med ett 3-timmars pass precis då det borde vara dags för lunch så tömde jag kroppen fort idag.

Hade tänkt mig att köra på lite extra i backarna och i övrigt normal distansfart men när det även inleddes med motvind så gick det åt lite extra energi även mellan backarna. Eftersom det handlade om ett kort distanspass så hade jag inte heller varken bars eller pengar med mig.

Redan efter 1½ timme så kände jag att det var tomt i magen och hungern satt in, förstod att det kunde bli tufft men bestämde att jag hellre fortsatte enligt plan och körde 3 timmar och in i väggen än gav upp. Tog naturligtvis inte lång tid därefter innan det började bli svårt att hålla något vidare tryck i pedalerna.

När man dricker massvis med vatten bara för att man är hungrig och letar energi så vet man att det när som helst är dags att beskåda den berömda väggen. Stannade på Rosenhill för att fylla på med vatten men att dreglande gå förbi disken med godsaker där inne utan att ha några pengar i fickan var ren tortyr.

Lyckades ändå ta mig hem utan att bli helt stillastående och blev faktiskt lite förvånad över att jag ändå körde med lite tempo in på 3:e timmen trots att jag känt hungernöd efter 1½, lyckades till och med förmå mig själv att ta i lite extra i en utvald backe mot slutet, även om det inte var något Contador-tempo över det.

Väl hemma var det bara att kasta sig på skafferiet och avbryta nedbrytningen med lite Dalblads proteiner (banan-choklad är faktiskt överraskande god för att vara proteindryck) snabbt följd av pannkakor med hemmagjord jordgubbssylt.

Imorgon tror jag att jag ska låter Farsta-gänget peppa lite fart i mig.

Modfälld

Lite dålig motivation för cykling för tillfället, känner inte riktigt för att träna och känner mig också lite lätt uppgiven då det inte varit några resultat att prata om. Kunnat ha lite småkul i en del lopp med lite attacker men skulle behöva ha lite mer för att lyfta skallen just nu. Vad jag däremot har en betydligt bätre motivation för är godisskålen och bakverken, riktig munchie-period

Överväger att ta det lugnt ett tag och ladda om för den sista stöten på säsongen med Augusti och början av September. Känns dock som jag inte borde behöva vila då det inte varit några imponerande antal timmar i veckorna. Vad jag däremot kunde se, när jag tittade i träningsdagboken, var att det ändå varit regelbundet med träningar med 6 pass i veckan rätt länge.

Känner också en viss besvikelse över tävlingsprogrammet då SWEA cycling tour och Moelven linje blivit inställt och nu läser jag också att Burseryd linje skall byta bana. Den tidigare linjebanan gillade jag och det var ett lopp som jag tänkt toppa till och satsa lite extra på. Nu har man i år satsat på en hårdare bana med mer uppför per varv (varav en backe på grus) och en backmålgång. Även om jag inte sett den nya banan och egentligen inte kan uttala mig, så känns det för min del som en förändring till det sämre.

En backe här och där på ett längre varv går bra och är bara skoj. Men när de kommer på ett mindre varv och man måste lägga sig på gränsen för att hänga med gång på gång finns det oftast inte så mycket kvar till slutet. Blir ingen fighting spritit för målgång utan bara en lust att hänga med in.

Hänga gubbe

Eftersom jag ha fyllt veteran så antar jag att jag kan räknas in som gubbe och att hänga den gubben var precis vad jag själv gjorde på Ringenloppet.

Ett 12 mils linje fördelat på 11 varv där kantvind skulle vara den största fienden. Det blåste dock inte så mycket så det var rätt OK att sitta i klungan. Så fort farten gick upp och klungan istället förvandlades till ett pärlband så kände jag dock att jag hade det väldigt tufft och att det troligen inte skulle hålla för hela loppet. Därför beslutade jag mig för att göra det enda rätta, attackera!

Stack iväg i jakten på frihet och fick en med mig ifrån klungan. Ytterligare en anslöt från klungan och en körde vi ikapp som redan var därframme solo, alltså var vi 4. I medvind och kantvind kändes det bra och avståndet bakåt växte faktiskt ganska prydligt. Sedan kom motvinden och det blev oerhört tydligt att vi hade behövt vara dubbelt så många. Vilan när vi gick runt var inte tillräckligt lång så man var fortfarande trött när man gick upp igen och kunde därmed inte trycka på när man skulle dra.

Ganska precis ett varv a'la 1,1 mil höll våran grupp innan klungan kom igen och då i ett enda långt snabbt pärlband. Jag lyckades aldrig trycka mig in till en plats i det pärlbandet och föll därför rakt igenom. Från utbrytare till avhängd.

Oerhört skamligt att lyckas hänga av sig själv på det sättet, dessutom rätt tidigt i loppet, usch!

Efter loppet fick jag dessutom veta att det nog inte bara var mina ben som var närapå död så snart det gick i ett enda led, så jag kanske psykade mig själv till att tro jag kände mig sämre än jag egentligen, i förhållande, var

Nästa gång jag såg klungan var ifrån åskådarplats och då hade den delats upp i 3 delar där vi glädjande nog hade Emil med i första gruppen och det såg väldigt lovade ut. Tyvärr fick Emil mekaniska problem inför sista varvet och kom oerhört besviken rullande och anslöt sig till mig på åskådarplats. Vann gjorde istället dansken Michael Jaeger ifrån Team ABC.

Resultat

Prenumererar på näst sist

Avverkat kortbane-SM, en gren som jag inte har mycket till övers för egentligen. Dock skulle de övriga i Fredrikshofs elitlag köra och det var ett rejält arrangemang som dessutom skulle sändas i SVT, i sig en anledning som jag tror triggade många!
Startade loppet som en äkta nybörjare genom att inte alls få i foten i pedalen och få en 20 meters lucka till klungan direkt loppet startade. Därmed blev också de inledande varven oerhört kämpiga.Lyckades dock bita i och hittade min plats i klungan som näst sista man, en placering som jag höll mest hela loppet (vilket gör mig ganska lättfunnen på TV-sändningen) långt ifrån en ideal plats då det är oerhört kämpigt så långt bak i klungan på ett GP. Kraften var dock bara tillräcklig för att vara där, fanns inte det extra för att inta en bättre plats längre upp. En ond cirkel där det är för jobbigt att gå längre upp så man blir kvar på klungans jobbigaste plats.Ett rent under att man iallafall lyckades komma runt de som tappade klungan och med lite insikt så känner jag mig ändå rätt nöjd med att ha gått i mål i klungan, även om det slutade i en kass placering.Ska inte förstöra det och avslöja vinnaren för sändningen finns på SVT play: http://svtplay.se/v/2079762/sm-veckan/cykel_herrar_-_kortdistansFör den som ändå vill ha hela resultatlistan: http://www.skanecykel.se/userfiles/file/resultatsmkortbana2010.pdf

The Epic Cycle, Animerad TdF

Måste tipsa om bloggningen på Fredrik Ericssons sida, en 8-delad animerad äventyrsberättelse om Tour de France 2009, oerhört sevärt!
http://toppfysik.blogspot.com/2010/07/legenden-bob-roll-berattaren.html

Återhämtning efter U6

När de riktiga linjeetapperna på U6 var förbi så var det tempoloppet som jag såg fram emot och jag hade hoppats på att kunna köra hyffsat. Hade länge också tjatat om att det behövdes rejäla växlar eftersom det var snabba sträckor med längre utförsbitar och såg fram emot att köra riktigt fort. Men loppet blev en riktig besvikelse då jag själv inte fick i varken 11 eller 12 bak (märkte efteråt att det berodde på någon liten skum hakning i växelvajern). Men det spelade inte heller så stor roll för jag hade inga 53-11 ben ändå. Vet inte om det främst var värmen eller nedkörda och trötta ben som gjorde det men min bubbla om att jag kan åka tempo sprack med en stor smäll.

Efter det nedslående tempoloppet på U6 har jag tagit det lugnt ett par dagar och njutit av värmen. En veckas tävling må inte vara så mycket i det stora hela men skapar ändå lite extra påfrestning på kroppen både i form av själva tävlandet och anspänningen däremellan, vilket har gjort trappor lite otrevliga ett par dagar.

Efter vilan ska jag idag komma igång igen inför en trolig vistelse i Skåne till helgen där Kortbans-SM samt Ringenloppet finns i tankarna. Kortbane-SM kommer också att sändas i SVT så de allra flesta kommer troligen vara enormt attackkåta för att få sina sekunder eller minuter utav sändningstid. Sist jag var med i ett GP som TV-sändes så lyckads jag faktiskt synas en snabbis i rutan, genom att vara snabbare än snabbast på att bli avhängd och passeras av kamera-MC'n, så kan man också göra.

U6 GP + 'Linje-GP'

Torsdagens GP var säsongens nervösaste start, är verkligen inte bra på GP och nu kändes det också viktigt att hålla sig kvar i klungan för att slippa droppa som en sten i totallistan.
Började faktiskt rätt bra med en inte alltför hetsig start och jag kände att jag höll bra hjul genom och ut ur kurvorna. Loppet blev dock bara snabbare och snabbare och jag började märka att jag körde sämre i kurvorna och fick göra längre och längre igångdrag för att få ett hjul att sitta på. Med 5 varv kvar höll det inte längre och den fruktade luckan var ett faktum, vår lilla grupp höll iallafall undan så man slapp bli avplockad.Idag var det ett lopp som kallas linjelopp men med 10 varv och bara 75km så blir det nästan lite GP-känsla. En backe upp mot mål och några kilometer därefter som kan vara riktigt vindpinade. Blev en oväntat aktivt etapp och när jag fick tillfälle redan på första varvet så tänkte jag att det är bäst att ta chansen att attackera, så har man iallafall gjort något under dagen. Blev inget utav det och resten av etappen satt jag bara i klungan som var samlad in i mål med Michael Olsson först.Resultat: http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/scope_0/id_257696/ImageVaultHandler.aspx

U6, Kungaetappen

Dagens etapp får ändå kallas för kungaetappen på U6 med 17mil, backmålgång och 6 gånger uppför en rätt hyffsad backe, en backe som jag dock har tyckt varit värre tidigare år. (vilket hittills gäller generellt för backarna här på U6) För den sakens skull inte sagt att jag inte fick slita!
En etapp som gick i strålande sol och vi satsade på priset som största stekar-lag då vi alla smorde in med Hawaiian tropic tannig oil innan start, allt för den rätta cykelbrännan och de glansiga benen.När vi rullade fram till start och jag förberedde med att lägga upp på stora klingan var jag helt säker på att jag fått i 53-11, när jag tittade ner och såg 53-19 insåg jag att det skulle bli en lång jobbig dag! Första varvet blev också riktigt hemskt och jag trodde aldrig jag skulle klara dagen utan att bli saftigt avhängd, men sedan hittade jag in i flytet, plus att det bitvis gick rätt lugnt. Var mest i backen som det hölls fart. Tog mig i mål i huvudklungan vilket var mitt eget mål för dagen. Extra roligt var att Benjamin tog sig med i en utbrytning och i mål på 15:e plats, något som gjorde att han nu ligger 16:e totalt. Så nu har vi lite av ett uppdrag i laget, vore ju snyggt att kunna få upp honom till topp 10. Resultat: http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/scope_0/id_257472/ImageVaultHandler.aspx

U6 14,7mil linje med grusvägsbonus

Idag började U6 på riktigt med ett linjelopp som innehöll 7varv med en liten backe följt av en grusvägssträcka och därefter en rätt rejäl utförsåkning. Den etapp som jag själv anser mig passa bäst på under U6. Därför var jag intresserad av att försöka komma med i den tidiga utbrytningen, frukostklubben.
Jag gjorde dock en dålig början och var alldeles för långt bak för att kunna reagera på de första attackerna. Satt och skämdes lite innan jag lyckades ta mig upp och kunde vara med och leka lite. Då var det också riktigt skoj men tyvärr lyckades jag inte hamna i den utbrytning som till sist fick lite luft under vingarna.Därefter tog Cykelcity och Ringrike tag i klungan och det blev kontrollerat med en riktigt proffslik stegvis inhämtning av utbrytarna. Bitvis blev det rätt trist att bara sitta där men jag försökte fokusera på maten och drickan jag hade med mig och på att kunna vara redo när de hämtades in igen. Det var dock inte så mycket att förbereda nån attack till, för inhämtningen tajmades så vi plockade dem i slutet av sista varvet när spurten var ett faktum.Målgången blev en samlad klunga där Linus Dahlberg visade framhjulet först.Resultat: http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/scope_0/id_257324/ImageVaultHandler.aspx

U6 Prolog

Jonas Bjelkmark visade med sin rätt klara vinst att små sprettiga killar passar utmärkt på prologer, särskilt på backprologer som denna. För även om det inte ens var hälften av banan som var backe så var det helt säkert där det avgjordes!
Själv visade jag också med min 58:e plats vad jag tycker om backprolog, näst efter drakbåts-rodd är det min sämsta gren!Försnacket handlade annars mest om hur man skulle utrusta sig, diskhjul eller inte? Diskuterades till och med om linjehojen kunde vara bättre? Jag velade som vanligt in i det sista men med minne utav fjolåret så valde jag till slut tempohoj utan diskhjul, ett val som jag tyckte kändes helrätt ifjol. I år kändes det dock som om diskhjul hade varit rätt val, troligen beroende på den nya asfalten och medvinden som gjorde backen lite mer lättåkt. Å andra sidan är det inte så att det hade gett mig några stora kliv i resultatlistan så det kan vara detsamma!Imorgon är det 14,7 mils linje med lite grusväg, kanske min bästa etapp så då gäller det att försöka vara med. Resultat: http://www2.idrottonline.se/ImageVault/Images/scope_0/id_256830/ImageVaultHandler.aspx