Isäventyr

Inte någon särskilt vit jul, ens i Hälsingland. Däremot har det funnits snö här och det har lämnat spår i skogen, i form av is. Det var något dagens cykelsällskap var ivriga på att få visa och testa nollåttan på.

Det gällde att hålla farten uppe för att i huvudtaget ta sig framåt, blev man stående var det stört omöjligt att få fart igen. Samtidigt ville man inte ha för hög fart, för man var tvungen att hinna reagera om (när) det halkade till eller det blev spårigt i isen.

Var bevisligen inte min starka sida och när man väl börjar fega gå det ju ofta bara ännu sämre också, så de fick vänta på mig både här och där. Och andra sidan var jag också den ende av oss som inte stod på öronen under dagens tur. Långsam men med rätt sida upp!

Måste erkänna att jag svor en del bitvis under turen där det blev mer äventyr än cykeltur, men totalt sett var det ändå roligt och utvecklade säkert balansen. Påvisade också vikten av att inte frestas att pumpa däcken till rekommenderat tryck, mindre luft är mer fäste. Mer fäste är alltid snabbare i dessa omständigheter, oavsett hur trögrullat det blir!

Söderhamn och Sandviken

Nya tag med Veterancupen i helgen, tempo i Söderhamn och linje i Ockelbo (av Sandviken CK) och resultaten blev motsatt känslan.

På lördagens 3 mils tempo tänkte jag hålla en hanterbar nivå på utvägen för att sedan ha kräm kvar till motvinden på hemvägen. En bra tanke men jag orkade tyvärr inte ens hålla min startnivå hela utvägen, så det blev ett evigt lidande istället. När Trönö äntligen var nått igen så väntade en total röra med ett flertal olika besked på såväl placeringar som tider. Slutligen lyckades SCA få till placeringarna rätt (i vår klass iaf) även om tiderna fortfarande var fel. Mitt misslyckade lopp räckte till silverplatsen, som lite tröst även om körningen gav sur smak.

Ny dag och nya tag för linjelopp. Hade såklart hoppats på att lite offensiva tag skulle löna sig och även om jag var lite morgontrött och seg i början så kändes det bättre än föregående dag. Blev ett antal attackförsök och 2 gånger hamnade jag i utbrytargrupper som jag verkligen trodde på, som kändes sammansatt av tillräckligt starka killar. Men målrakan och dess eviga förlängning gav klungan fördel och det var många däri som var motiverade för klungspurt. Med ett varv kvar (av 6) fick jag lite panik när jag insåg att det oundvikligen skulle bli klungspurt, hur jag än försökta motkämpa det. Henrik gjorde såklart processen kort och tog klungspurten och jag fick vända hem med en sur 5:e plats.

Traditionella Bergviken Runt

Jag har alltid svårt att låta bli att ta mig hem till Hälsingland och
göra ett litet gästspel när det är dags för motionsloppet Bergviken
Runt. En väldigt fin bana som går precis förbi mitt gamla barndomshus.

Därmed troligen också det lopp som fått in mig på cyklingen, brukade
jaga motionärerna på BMX uppför backen redan när jag var liten och
Bergviken runt var det första jag körde på racer.

I år var det dock en vädermässig miss att vara i Hälsingland för
medans Stockholmarna på söndagen hade njutit av den första dagen med
riktig sommarkänsla drog jag på mig alla kläder jag hade med (vilket
inte var så mycket eftersom det var finväder utlovat) och var givmild
med tigerbalsamet.

Tack och lov var dock vädret som sämst när vi rullade till starten,
under loppet var det ändå hyffsad temperatur och jag och Klas höll
också värmen uppe genom att jobba för en bra sluttid och i vanlig
ordning sålla fältet genom Bergviksbackarna, så det sedan bara var vi
2 som fick köra partempo ända in i mål.

Efter detta är jag nu faktiskt riktigt glad att ha kommit till min
vilodag och sedan få gå över i ett uppvilande schema med färre timmar
och lite mer intensitet så formen finns där när jag har tänkt mig det.

Distanseuoferi

Påskhelgens väderprognos såg inte så lovande ut men jag passade på att dra iväg till Hälsingland för att få lite distanssällskap av mina gamla SCA klubbkompisar och kunna bli bortskämd mellan passen med morsans mat. Kan inte skryta med några Mallistemperaturer utan snarast några få plusgrader så det var liet kyligt, men det har varit soligt och fint så norrut kändes som helt rätt val.

Blev en härlig påsk med 4 dagar med distanspass, rena lägerkänslan och det var så pass roligt att på kvällen såg jag fram emot att lägga mig och vakna upp till en ny morgon med ett nytt pass.

Tog väl vara på alla ortskyltar för att försöka väcka spurtkänslan inför säsongen, välbehövligt! Körde en blandning av längre klassiska varv och zick-zack småsnurr, som var som rejälast på söndag när vi lekte Paris-Roubaix. Gång på gång drog vi oss in och förbi Rådhustorget, som är den enda sträckan i Söderhamn med lite gatsten av en rejält skakig modell. (se bild) Jag körde fortfarande på cross med pendlardäck så just på den delen satsade jag alltid lite extra för att ta med fart in över torget. Roligt men det var också eftersom det var en kort sträcka och på cross med rejäl luftkammare i däcket. Avundades inte alls killarna på Paris - Roubaix som vi senare slog oss ner och såg på TV tillsammans med lite återhämtningskäk.

The boy with the dragon helmet

När jag började med cykling 'på riktigt' hade jag en hjälm med drak eller monsterbild på, en Limar tror jag. Att den fått ge namn åt bloggningen är så klart för bilden från bron som korsades på dagens tur och som gjorts välbekant på bio senaste tiden.

Det var slående vad generös med salt vi är i Stockholmsområdet och hur mycket enklare det är som cyklist då, än när de bara skrapat vägen som här. Trots det 240 dubbs däck jag hade, åtminstonde fram, så krävdes en hyffsad andel koncentration och det var rätt nervöst på den spåriga isen och det var lite svårt att njuta på rätt sätt av de dryga 4 timmarna på Hälsingevägarna. En bra tur var det hur som helst!

Startar 2012 i Hälsingland

Idag har jag också dragit igång träningen inför kommande säsong. Sett att många redan hunnit före mig, men och andra sidan är det många som är kvar i säsongen fortfarande också i och med CX och inte ens har kommit fram till vilan.
Min helvila blev 1,5 vecka och eftersom jag även innan det tränat rätt lugnt ett bra tag så kändes det fullt tillräckligt. Men det var ändå lite motvilligt att dra sig iväg när det var 1 grad, dimmigt och lite rått ute. Blev dock en väldigt fin tur då jag passat på att komma igång när jag är uppe i Häsingland och kunde köra lite gamla bekanta vägar till Bergvik och Gullberg. En runda uppför berget hann jag med och det kändes rent magiskt när solen lyste när jag började närma mig toppen. Det var det enda ställe jag fick se solen idag och det var helt perfekt.Imorgon blir det grusvägscrossande runt Bergviken med Klas, en tur vi snickrade ihop i våras som blev väldigt bra, ska bli skoj!

Lokalkändis

Inför stundande SUB7-körning så blev man lite lokalkändis genom tidningen Söderhamns Kuriren från min gamla barndoms hemstad. Roligt med lite uppmärksamhet och dessutom lite mer press man satt på sig själv, så man verkligen ser till att prestera och pressa fram de där extra hårda förningarna som vi säkerligen kommer att behöva.

Just nu ser i alla fall väderrapporten rätt lovande ut. Lagom temp för 7 timmar hårdkörning, inget regn och rätt riktning för vinden.

Nu är det bara att ladda i sig under morgondagen och jag blir alldeles lyrisk över tanken på att kunna äta och dricka non-stop imorgon!

Grus-Grus-Grus

Kört en 4,5 timmars runda på crossen. Är uppe hos föräldrarna i Hälsingland och passade på att tillsammans med Klas köra runt Bergviken på en lite längre lugn runda där vi såg till att hålla oss ifrån asfalten så mycket som möjligt, något som vi lyckades med riktigt bra, på drygt 11mil kan det inte blivit mer än runt milen på asfalt.
Ruskigt fina vägar och omgivningar här och eftersom man både cyklat och åkt moped på så många av vägarna kan man också varje liten grusväg och kan plocka ut godbitarna ur den Hälsingska kakan. Inspirerande och man önskar att man bodde med möjlighet till såhär fina skogsvägar, då skulle det bli en mountainbike i cykelstallet också!Nu blir det istället väldigt sällan man är i skogen och det märks ju på den taskiga tekniken som inte ens var riktigt bra under min rena MTB-tid. Skillnaden numer är att jag inte ens tycker det är nå roligt när det blir mycket stök och riktigt skakigt.Imorgon blir det runt samma sjö igen, men då på asfalt och racern i form av motionsloppet Bergviken Runt. Ska bli skoj då det är det lopp som på sätt och vis fick mig börja köra racer.

Bra helg

Det blev en riktigt lyckad träningshelg i Hälsingland. Gamla välbekanta vägar gör alltid gott för själ, humör och energi och när jag dessutom hade lyckats välja en helg då det var temperaturer som fungerade bra för distans även uppe i Hälsingland vart det hela väldigt lyckat.

Snömängderna är verkligen enormt mycket större där än i Stockholm och detta satte sitt spår på vägarna. Att temperaturen pendlade runt nollan gjorde det lurigt eftersom det smälte och rann på vägarna och sedan frös och blev bitvis en lutande isgata av allting. Trots att jag körde med dubbdäck så var vissa nedförsbackar rena ryska rouletten. Däcken börjar dock bli lite gamla så bortflugna dubb, intryckta dubb och stelnat gummi kanske har tagit bort det bästa bitet ur dem, kan vara läge för nya dubbdäck till nästa vinter!

Blev en drygt 3 timmar lång tur på lördag som avslutades med 25min hårdkörning på ett varv som brukar användas på Söderhamns 3-dagars, för att få till vanan att köra hårt i slutet.

Söndagen börjades i sällskap med Klas med han kände snabbt att han förkylning satt kvar i kroppen och valde att vända hemåt igen efter 45min. Jag tryckte i hörlurarna och satt igång musiken och körde på solo på planerade runda. Något som inleddes med 25km isgata i motvind på en helt spikrak väg mitt inne i skogen, inget psykiskt lyft när man är solo! Därefter blev dock vägarna allt eftersom roligare och roligare och efter totalt 5½ timme var jag hemma igen. Kanske mycket på grund av de 2½ Swebar jag bit för bit tryckt i mig längs vägen så kände jag mig fortfarande väldigt fräsch, till och med piggare än vad jag var i slutet på turen dagen innan.

Härligt att känna att tåligheten för de riktigt långa passen finns där fortfarande, bra att ha inför Mallis och säsongen!

Distans inne -> distans i Hälsingland

Eftersom kylan återigen håller ett stadigt grepp så fick jag lov att nyttja min tillgång till spinningsalen och köra distans inomhus igår. Delade upp det i korta block för att bryta av tristessen: Lätt och upp i hög kadens i 5 minuter -> tillbaks till normal i 5 minuter -> tungt och stående i 5 minuter -> tillbaks till normalt 5 min och runt-runt på det viset tills pulsklockan befriade mig genom att visa 3 timmar körda.

Till helgen hoppas jag på att det ska bli lättsammare att klara av timmarna då det ser ut att bli lite lindrigare temperaturer och jag ska upp till gamla välkända trakter och cykelvägar i Hälsingland. Även där skall det bli tolererbar temperatur så även om det är mycket snö så satsar jag på åtminstonde ett äkta, rejält distanspass och ett lite lättsamt kortare på runt 3 timmar. På med dubbdäcken, ner med lite bars i fickan, på med mer kläder än normalt nödvändigt för att inte bli kall av alla timmar och sen ut och köra bara!

Förhoppningsvis får jag lite sällskap av Klas också, bara han nu inte bangar ur på grund av pågående förkylning, isåfall får mp3-spelaren bli mitt bästa sällskap.

GOD JUL

Idag åker jag upp till Söderhamn till mina föräldrar för julfirande med massor av god mat och även lite glögg och snaps.

Ska även försöka mig på lite cykling uppe i Söderhamn under julen tillsammans med mina gamla klubbkompisar Klas Kullman och David Sundström, känner de vägarna som handen i vanten och med trevligt sällskap så jag ser fram mot det, men däremot så ser vädret inte så förhoppningsfullt ut så i värsta fall får det bli lite garagetrainer.

Punkan, som inte var, men ändå var

I förra helgen fick jag ställa in mitt planerade pass i Hälsingland eftersom jag kom ut på vägen och upptäckte att bakhjulet var helt tomt. Detta efter att bara ha stått och väntat i garaget, passet dagen före var det inga problem, bra med luft hela vägen.

Orkade inte fixa det förrän jag skulle iväg och köra en tur i lördags. Sliter av hjulet från cykeln och av med däck och slang på lördag förmiddag inför turen, och hittar.... ingenting. Pumpar upp slangen och den håller trycket, inget pys. Klämmer, känner och lyssnar, inget. Pumpar lite till så slangen ska vidga sig lite, fortfarande inget. Märker att ventilen pyser ur väldigt lätt när man ska försöka skruva åt den så jag beslutar mig för att pumpa, dra åt ventilen HÅRT och sticka ut och köra.

Kommer iväg och kör drygt 2 timmar utan problem, luft kvar. Lycka

Igår tog jag så en titt på däcket igen, totalt tomt. Zipp-nada-noll luft.

Vad är det frågan om, har jag något troll som jagar runt vartän jag är och släpper ur luften när cykeln står still? Eller är det världens mest smygande, småfega, lömska punktering? En konspiritationsskapande självuppgängande ventil?

Hälsingland

När det för första gången sen urminnes tider blir lite plusgrader utomhus och därmed lite drägligt läge för en cykeltur utomhus i helgen så passar jag på att dra norrut, upp till föräldrarna, numera i Söderhamn (trots att jag envist fortsätter säg att jag åker upp till Bergvik pga 29års vana) Tajmingen på detta beslut är väll inte helt 100 men samtidigt borde det ju innebära att det kanske finns chans att kunna vistas utomhus även där uppe.

Förhoppningsvis så är det varmt nog för att jag skall klara min egna köldgräns på -10º och kunna komma ut på lite distanspass. Vintercykeln ligger iallafall nedstuvad i bilen med dubbdäcken på. Vem vet, har jag lite tur kanske det till och med kan bli lite körning på en av de allra roligaste cykelvägarna, skoterspår. Det är länge sedan jag körde skoterleder nu och med den vinter som råder i år borde det ju vara gott om väl uppkörde skoterleder att snurra i timmar på ute i hälsingeskogarna.

Då jag förr körde skoterleder så var det visserligen främst på MTB och den är säkert bättre anpassad för att köra skoterleder är vad cross är om inte skoterlederna är riktigt rejält packade och fina. Men det kommer förhoppningsvis att visa sig i helgen.

Alternativ helgsyssla

Helg brukar normalt innebära lite extra många cykeltimmar men denna helg bjöd på en annorlunda sysselsättning som jag var ganska övertygad om att den skulle tömma all träningsork.

Mina föräldrar har köpt ett nytt hus och helgens uppgift bestod i att flytta ifrån det gamla huset i Bergvik in till det i Söderhamn. Torsdagens normala styrketräning var bara att skippa när man insåg att man skulle få sin beskurna del av styrkelyft för sin stackars räka till kropp ändå.

Utifall att så tog jag ändå med löparskorna och de blev faktiskt använd, flytten blev nämligen inte alls den helhelg bodybuilder-marathon som jag var rädd för. Därmed provade jag redan på lördag kväll på lite backlöpning i Östra berget uppför trapporna till Söderhamns stadssymbol, Oskarsborg. Lyckades konstatera att löpning i trappor är riktigt jobbigt eftersom man inte riktigt kan kontrollera löpstegslängden, utan blir tvungen att hålla den längd trappstegen dikterar, trött eller ej! Ska bli intressant att se pulsfilen ifrån det, kändes förjävligt jobbigt och bra!

GOD JUL

Har nu tagit första turerna på dubbdäck då Hälsingland var ett
vinterland. Dagens tur gick upp på Gullberg men det var mer
balansträning än backträning då det bara var ett smalt bilspår att
köra i. Konkurerade lite med sparkåkarna om en annan backe för att
få lite äkta backkörning också.
Iövrigt är det distans som gäller under hälsinglandsvistelsen, så
länge som kylan tillåter. Första turen även i sällskap med gamla
klubbkompisen David på sin hemmamodifierade superhybridGod Jul till er alla och ät rejält med julgodis så jag får
försprång i försäsongen.