Förstår inte mig själv

Nu närmar sig äntligen elitcup-tävlingarna och det är sommar och man kan cykla ute på riktigt fina turer. Föga hjälper det för jag verkar ha någon modell av psykbryt nu för motiovationen svänger upp och ner snabbare än Insane

Igår fick jag en sväng med sådant sötsug att jag var tvungen att springa ner på en affär för lite godis bara timmen innan lunch. Tyckte att det ändå kunde vara OK eftersom jag trots allt hade Valhalls tisdagspass framför mig på kvällen. Vad händer då? Jo jag får ett totalt motivationsfall och beslutar till slut att skippa träningen helt till förmån för bio med Ice age 3 i 3D och allmänt slappt bettende.

Därefter rejält sur på mig själv hela kvällen för min kassa disciplin.

Tyvärr verkar det inte mycket bättre idag heller. Jag vill komma ut och köra på något plan, kanske för att jag tycker att jag borde. Men samtidigt försöker jag hitta ursäkter för att slippa. Precis samma sak med Elit-Cup tävlingen i Östersund i helgen.

S U C K !