måndag 7 september 2009
Moll till Dur
Inför linjeloppet på Svealands var jag så grymt osugen att jag allra helst ville äta min frukostbuffé och sedan åka hem. Troligen mycket på grund av att det hade kännts så dåligt på tempot dagen före.
Vi var dock många startande i Valhall så siktet var inställt på pallen och helst med flera. Därmed antog vi också en riktigt offensiv roll som lag och det var så grymt roligt att köra på det sättet. Jag förstår att Cykelcity gillar att tävla i Sverige som ofta har möjlighet att köra på det sättet.
Vi skickade iväg attacker hela tiden och så snart det blev inhämtat så stack en ny av oss iväg. Främst hade vi koll på tempovinnaren och Cykelcity-åkaren Tomas Löfgren och det hade även alla andra i klungan vilket gjorde att han fick jobba på nästan allt.
Sån åkning sporrar mig verkligen och det var roligt att attackera gång på gång. Tyvärr så kände jag att direkt själva attackstadiet var avklarat och man skulle börja mata på i jämnare rytm så var det riktigt ömt och tomt i benen, men huvudsaken var attacken så andra fick jobba.
När vi skulle in för sista varvning så kom jag helt perfekt med lite högre fart längs vänstersidan på nästan hela klungan och behövde inte ens riktigt attackera, bara fortsätta köra så fick jag lucka. Plötsligt var det inte heller någon som körde bakom. Jag var helt ensam och det fanns inget annat än att bara borra ner köra på med ca 3,5 mil till mål. Visste att ju längre jag kunde hålla mig därframme, desto bättre för oss i laget.
Satte hela tiden upp delmål i olika platser som jag ville hinna till innan jag blev upphunnen. Men kilometrarna och till och med milen började rulla utan att någon kom ikapp. Ett tag började jag till och med tro att det fanns en chans att det skulle hålla.
Med ca 8 km kvar till mål såg jag så ett par komma upp och till min stora lättnad och glädje var det Fredrik Albing från Valhall tillsammans med Borlänges Mikael Hägg. Gick in på rulle när de kom ikapp och tänkte "-Nu är det bara att försöka hjälpa till det sista som jag kan och sen hoppas att Fredrik kan avgöra detta"
Tog en förning in i backen upp mot Sollerö Kyrka och när jag gick undan kom Fredrik fram men Hägg orkade inte hålla hans rulle. Han försökte få fram mig men jag nästan skrattade åt honom och bara skakade på huvudet och skrek på Fredrik att köra på. Fredrik fick genast lucka och jag satt sedan hela vägen på rullen på Hägg och manade på Fredrik i radion.
När vi gick in i den 1,5km långa målbacken var klungan nära oss med Fredrik på väg mot säker soloseger så jag försökte mig på att sticka ifrån Hägg och se om jag kunde hålla klungan bakom mig. Hägg orkade inte svara men även mina ben var som stolpar gjutna i backen så vid 1km-skylten stormade klungan förbi mig.
Kämpade mig upp till målet och kunde glädjas åt en bra insats och att vi i Valhall lyckades bärga såväl 1;a som 3:e platsen. Snyggt, och shit så skoj det var!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Schnyggt!
Skicka en kommentar