En lustig Cup

Varit och kört den förta riktiga tävlingen och för att peppa upp det ändå rätt välbesökta, hetsiga och oroliga Östgötaloppet så var det i år även Cup-status.

Började på sämsta sätt med att jag efter en sjukdomsfri vinterträning började känna hur det kliade i halsen på kvällen innan och vaknade under natten med riktigt halsont. Funderade på om jag ens skulle kunna köra men hade redan skickat iväg cykeln och laddat matmässigt så det kändes som det fanns rejäla fundament för att ändå komma iväg.

Så blev det och det var som vanligt till en början väldigt oroligt i klungan, men det som förvånade mig mest var att det inte var så hård körning. Inga tidiga rejäla attacker och ingen hård kantvindskörning, var rätt lättåkt.

Efter några mil blev vi plötsligt stoppade, vi hade åkt fel och ingen tycktes riktigt veta vad vi skulle kunna göra åt saken, vi blev helt enkelt stillastående medan kommisarierna funderade. Alla passade på att pinka och ta service från bilen med avklädning och lite nya flaskor.

När vi kom igång igen så gick det i rejält lusigt tempo att jag satt och skämdes över hur lugnt det var. Det visade sig sedan att det var en neutraliserad sträcka medans vi letade oss in på rätt väg, men det var det fler med mig som inte riktigt förstod.

När det väl blev körning så var det dock desta hårdare i den saftiga kantvinden, klungan spriddes över större delar av Östgötaslätten och jag var så klart klantig nog att sitta fel när det blev allvar. Tacksamt nog så kände jag mig ändå rätt stark i vinden så vi blev ett gäng som lyckades jobba oss ikapp huvudklungan igen, lagom tills den slog av helt på grund av motvind. Därefter varierade tempot mellan stenård kandvindskörning och moster Agda långsam motvindskörning.

När vi kom in på kortvarven hade vi motvindsslöat så mycket att utbrytarna varvade oss, jag började tycka att de lika väl kunde plocka av oss men lagom tills den tanken kom så blev det tävling igen.

Jag började också känna mig rätt ok på småvarven och provade på att stöta ifrån "huvudklungan" för att försöka jaga ikapp någon av de många främre grupperingarna. Lagom till sista halvvarvet kom jag solo ikapp en grupp om 5 och i mål var jag ganska nöjd med min känsla och min instats som jag beräknade och hoppades på skulle räcka till en topp 20, vilket skulle betyda Cup-poäng. Tyvärr visade resultatlistan på att det bara räckte till 25:e plats så jag fick revidera ner betyget på mig själv lite.
Resultat

Nu är det bara att hålla tummarna på att jag håller mig frisk men känslan är lite oroväckande.