Backträning, värre och värre men snabbare och snabbare

Var och körde backträning igår och efter var och ett av dessa pass slås jag av hur mycket värre de känns numera, tycks vara svårare att tolerera dessa pass när man blir äldre.

Förr var backträning det bästa jag visste men nu gör det så ont under och efter att det är med rätt mycket ångest jag tar mig an dessa pass. När jag kom hem igår så slängde jag mig i sängen och låg där skakis och illamående ett tag innan jag ens orkade ta mig till duschen.

Som tur var så har jag iallafall inte börjat bli sämre ännu, tvärtom så tar jag fortfarande rekordtider upp för var och en av de små backar som jag tar mg an på mitt backpass i och runt Tullinge. (8st som tar mellan 40 sek och 2:20min) Kanske är det också det som gör att det känns värre? Att jag lyckas pressa mig lite bättre?

Främst tror jag dock att min redan tidigare dåliga explosiva förmåga blir ännu sämre med åldern och därför blir denna sorts backar (som är korta och branta nog för att gå på rent explosiv kraft) jobbigare. Istället blir uthållighet bättre och därmed känns tempoåkning roligare där man kan ligga på ungefär samma ansträning men inte behöver vara explosiv. Det borde dock också betyda att lite längre backar, eller egentligen riktiga berg, går bättre eftersom ansträningen där är mer likt ett tempo. Synd bara att det knappt finns backar i Sverige där man kör genom att hitta en rytm istället för att köra på explosivitet.

Jag vet dock vart det finns; Mallis, Italien, Spanien, Schweiz, Frankrike... Nästa år ska jag köra La Marmotte, därmed basta!