Giro de Kind

En helg i Svenljunga är förbi och även om vädret på söndagen var lite
miserabelt så var det allt annat än misär i övrigt.

Började med ett bergstempo på lördag, eller snarast en bergsprolog för
det handlade bara om 2,5km. Fanns en del att fundera på i vilken
utrustning man skulle välja, och det blev riktigt kämpigt för mig som
är så velig!

Till slut bestämde jag mig för att tempokit'a mig själv med tempodräkt
och tempohjälm och sen köra de lättare klätterhjulen på racern, men
extrautrusta den med en tempobåge. Tror valet var rätt för det kändes
bra under hela loppet. Kändes faktiskt så pass bra att jag funderade
på om jag inte klarat att ta i tillräckligt. Men det var fullt
tillräckligt och ett bra lopp som räckte hela vägen till den där
första segern som gäckat mig ett tag.

Med en värmande sol på torget där vi hade prisutdelning, och ett
utmärkt boende precis på det torg där starten hölls så kändes det helt
perfekt.

På söndagen såg jag fram emot ett backigt och utslagsgivande
linjelopp, som också äntligen hade någon mil extra, med 10 mil. (som
snarast var dryga 11) Tyvärr visade det sig att om man granskade
banprofilen noggrannare så var den sågtandade profilen bara en
ritteknisk illusion. Bestämde mig ändå för att vara med och köra lite,
så det skulle bli lite mer fart, och det fanns några till som var
sugna.

Efter ett halvt varv (av 5) gick jag fram och skulle dra när tempot
slogs av. Min dragning resulterade dock bara i att jag seglade iväg
själv. Satt lite besviken och rullade på i ett lättsamt tempo för att
vänta in klungan. Bakom mig ser jag då att Robert Olsson attackerat
från klungan och är på väg upp. Med vetskap om hans åkstyrka kändes
det plötsligt bättre så jag väntade in honom och sen började vi genast
jobba tillsammans. Kändes som det kunde bli lite långt på 2 men visst
hopp fanns.

I klungan bakom var det dock fortfarande attacker och bakom oss hör
jag 2 H40 cyklister som tagit sig lös ropa att vi ska vänta in dem så
vi kan börja samarbeta. Visar sig vara Thomas Nilsson och Niclas
Fagerlund. Helt perfekt, 4 av de som hållit sig främst i tempoloppen i
utbrytning. Alla var också intresserade och engerade och vi jobbade
bra så det kändes snart ganske säkert.

Vädret gick i slutet från regn till störtregn och det kändes rätt
blött, kallt och drygt, men sådant är lätt att förtränga när man ha
pallplatsen säkrad och jag hade dessutom en plan att fokusera mig på.
Med dryga 3km kvar slår Robert av ifrån sin förning på höger sida,
samtidigt satsar jag allt i attack på vänster. Märker att han inte
hinner reagera och ta mitt hjul direkt så jag matar på allt jag kan
hitta i benen. Thomas och Niclas bryr sig i huvudtaget inte eftersom
de är H40 och jag ser att luckan ner till Robert blir stabil.

Med glasögonen så blöta och igenimmade att jag knappt ser vägen kör
jag på och bara letar efter 1km märket i asfalten. 2 stycken 90º
kurvor in i mål och jag kostar på mig att ta det rätt lugnt genom den
första för att inte dra omkull i blötan. Äntligen håller det helt
enligt plan och det blir seger i linjet. Visade sig också vara en
totaltävling även för Veteranklasserna så jag får en extra vända på
prispallen med en magnum ciderflaska som man kan leka proffs med och
spraya ut.