Det blev inte DNS på Velofondot, trots att jag spenderade sista 2 timmarna på morgonen med att drömma om olika anledningar att jag inte startade så stod jag ändå där på startlinjen till slut.
Ambitionen var att vara passiv och bara se till att sitta kvar i klungan med elitåkarna. Rätt bra med vassa elitnamn i fältet och den starkaste kryddan var Argos-Shimanoproffset Jonas Ahlstrand så tyckte inte det var någon idé att försöka visa sig på styva linan. Lite krampproblem under de senaste loppen spädde på den försiktiga instinkten.
Gick också på rätt bra, 41 i snitt under första timmen och då hade ändå ett bergspris passerats. Efter andra timmen och ett bergspris till var snittet uppe i 42, där det sedan hölls in till mål. En liten grupp om 4 lyckades slita sig sista 4-5 kilometrarna och hade 15 sek på klungan i mål där jag satt och kände mig rätt förnöjd ändå.
Tack vare den passiva körningen kände jag mig bra och krampfri hela loppet och behövde aldrig riktigt uppleva nån kris eller att ohjälpligt halka bakåt i fältet, även om jag många gånger kände mig lite som en vallhund som vallade in hela klungan från längst bak i fältet.
Fina vägar runt Vårgårda, från 2:a bergspriset var det rätt mycket nerför och kändes bitvis lite som att åka berg-och-dal bana när klungan gasade på nerför de slingrande vägarna, härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar