Säsongens lista

Det har blivit en fin tradition och dessutom ett bra sätt för mig själv att få ett grepp på gången säsong, så här kör vi:

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens formtopp: Benägen att dela upp det i 2 discipliner, tempomässigt var det nog Hofvettempot. Var släpankare i tempo veckan före men lyckades vända det med hjälp av en vecka då jag tränade, åt och sov på tempocykeln. Linjemässigt var jag dock bättre en dryg månad senare på ATTR och Falken. När jag för en gång skulle inte fokuserade på formtopp til den helgen fick jag till det. Peter: Sämst när det gäller, bäst när det är oplanerat.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens formsvacka: Blir då såklart till att dela upp även här och på tempo finns 2 kandidater, Örestad och Uddevalla. Men när Uddevalla kan skyllas på taskigt upplägg så ”vinner” Örestad. Då gick det bara obegripligt sakta. Att köra 1 min saktare på en snabbare tempocykel med bättre förhållande är typ som att anställa Di Luca  till girot, bara oförlåtligt. Linjemässigt var Gottne ingen höjdare, återhämtningen efter dragjobb var usel och jag insåg snabbt att jag i huvudtaget inte skulle klara att attackera den dagen. Kämpa mot kramp blev istället mitt underhållningsmoment för dagen.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens misärväder: Det har varit en fantastisk sommar så trodde först detta skulle bli en tom rubrik, sen kom jag ihåg Jönköpings varvlopp. Snöade på banan dagen före så tävlingen var på väg att ställas in, istället kortade de ner till 65km som egentligen var 54. Att hoppa in i bilen efteråt och dra på värmen och åka därifrån var kanske det bästa för dagen.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens DNS/DNF: Lyssna på det här: Ingen! Lyckades genomföra hela säsongen utan vurpa, krasch eller punka. Det är ju till och med bättre svit än Lance’s ickeexisterande TdFs. Inte heller fegade jag ur på någon tävling jag var anmäld till, även om Velofondot var på det berömde håret, och det håret var till och med kluvet

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens chock: Hade tänkt mig att det inte skulle vara några problem och man skulle kunna spränga fältet lite på Uddevalla GP, HA! Kändes inte lika barnafödande-vidrigt som på elitdagarna med GP men jag påmindes om det, mycket beroende på att jag ofta fick täcka upp mig själv för dålig kurvteknik.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens misslyckande: Vätternrundan, andra försöket på Sub7, första blev punka. Inget bulls eye nu heller, vi missade hela tavlan med ett uppgivet 7:17. Att bli omblåst av Hjärtbarneturen i slutet var total förnedring, då kändes det som jag borde ha en LGF-skylt på rumpan. Nu får Vätternidiotin marineras i nederlag ett tag.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens trend: Är det en potta? Är det Toad som börjat cykla? Är det en gruvhjälm? Är det en Giro-hjälm från 80-talet? Nej, men aerohjälmen har börjat få fäste även i den svenska klungan. Många, för att inte säga de allra flesta av dem, ser så illa ut att funktion inte uppväger design. Däremot är det kanske rätt tänkt så om de återuppväcker Steve Jobs som kan få till designen också så.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens oro: Jag tycker egentligen att linjeloppen i veteran med runt 8 mil är på tok för kort, men under sommaren var en en oroande trend med kramp och den risken ökade exponentiellt med längden på loppen. Tyvärr är det dock snarast värmen som är den riktiga orsaken. Får satsa på en cykelkarriär i Alaska på fatbike istället, bara lite moment 22 att jag inte gillar cykla i kyla.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens undermåliga: Så som Cannondale hanterade återkallelsen av min Slice RS var inget som promotar deras märke. 12 veckor av min säsong blev jag utan den och hade det inte varit för att jag ringde och tjatade på Cannondale Europe så hade den troligen levererats tillbaks av tomten. De bad mig ha förståelse för att de hade 400 återkallade cyklar att montera isär+ihop samt testa och reparera. Visst, men har ni förståelse för att jag fokuserat mycket träning på att vara bra på tempo till mästerskapen och köper en ~39000:- cykel av er som jag sedan blir utan större delen av säsongen, inklusive nämnda mästerskap? Tar tillfället i akt att återigen tacka Tom, David och Magnus som räddade mig så jag kunde köra mästerskapen och tempocup tävlingarna.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens engångsföreteelse: Kanske kan den liknas vid Jesus som för en kort stund återuppstod, för att sedan åter gå i graven. Nu går vi som fick uppleva miraklet och hoppas på en ny återuppståendelse. Kanske är Jesusliknelsen meningen eftersom Sofia Hill Climb gick i mål vid en kyrka. Jag är en stor fan av SMACKserien men det här var lätt årets träningstävling! Kort och simpelt med spänning, nerver, taktik, rapphet och en massa trevligt folk.

<![if !supportLists]>·         <![endif]>Säsongens cirkus: Att förvänta sig att SCF ska lyckas när det börjar bli dags för prisutdelning är tydligen detsamma som att tro på påskharen. På VNM fanns bara landslagströjor i large och XL, fick köra både tempo och linje i tempodräkt. PÅ VSM hade man inte lyckats få fram medaljer utan det fick bli en T-shirt till vinnarna istället. Medaljerna skulle postas, tror fortfarande inte alla fått alla sina medaljer. Till Cup-avslutningen ska jag  vara rättvis och påpeka att man lyckades bra med de snygga mästartröjorna och dess storlekar. Men bara ungefär hälften av priserna hade dykt upp, så totalcupen struntade man helt i att ha någon prisutdelning för. Om priserna kommer att dyka upp med posten? Jag tror påskharen kommer leverera dem.