Eftersnack och välbehövligt kaffe
Har egentligen gett upp nu men ändå anmält mig till Roslagshösten igår, något ville jag ju ändå göra denna söndag och det blir alltid lite tävlingsinstinkt längst fram i ett motionslopp så jag var inte orolig, det skulle bli åkning.
Började ganska lugnt och höll mig ifrån att göra något aktivt tills vi åtminstone kommit inom gränsen för 10 mil kvar.
Milen rullade på ganska lättsamt och ett par utflykter i smågrupper avslöjade att det var rejält med vind som begränsade småutbrytningars möjligheter lite extra utöver hur pass effektivt det begränsas ändå, på de ganska långa raka öppna och breda vägavsnitten längs Roslagsloppens banor.
Med nätt 5 mil kvar kommer man dock in i ett litet avsnitt med en mindre småkuperad och svängig väg där man snabbt kommer utanför klungans synfält. När (vad som visade sig vara) gamle Cykelcityåkaren Patrik Stenberg drog iväg för miljonte gången så bestämde jag att det kunde vara ett bra tillfälle.
Det visade sig också fungera väl då vi hade tillräckligt med lucka efter detta avsnitt för att även hålla undan på den långa breda rakan efteråt. Med dryga milen kvar började vi så känna lite på varandra och med ca 5km kvar började vi bli så försiktiga och avvaktande mot varandra att det började kännas rent löjligt på ett motionslopp, men det är ju å andra sidan ganska roligt och bra att träna lite på.
Med kilometern kvar lyckades tyvärr Stenberg kontra på en av mina attacker och när jag skulle följa högg det rejält i bägge benen och jag var tvungen att sätta mig ner och gå ner på ren urtrampsnivå innan jag kunde komma igång igen in mot mål där det erbjöds såväl påfyllning med mackor, kaffe, godis och korv som massage, härligt värre!
Började ganska lugnt och höll mig ifrån att göra något aktivt tills vi åtminstone kommit inom gränsen för 10 mil kvar.
Milen rullade på ganska lättsamt och ett par utflykter i smågrupper avslöjade att det var rejält med vind som begränsade småutbrytningars möjligheter lite extra utöver hur pass effektivt det begränsas ändå, på de ganska långa raka öppna och breda vägavsnitten längs Roslagsloppens banor.
Med nätt 5 mil kvar kommer man dock in i ett litet avsnitt med en mindre småkuperad och svängig väg där man snabbt kommer utanför klungans synfält. När (vad som visade sig vara) gamle Cykelcityåkaren Patrik Stenberg drog iväg för miljonte gången så bestämde jag att det kunde vara ett bra tillfälle.
Det visade sig också fungera väl då vi hade tillräckligt med lucka efter detta avsnitt för att även hålla undan på den långa breda rakan efteråt. Med dryga milen kvar började vi så känna lite på varandra och med ca 5km kvar började vi bli så försiktiga och avvaktande mot varandra att det började kännas rent löjligt på ett motionslopp, men det är ju å andra sidan ganska roligt och bra att träna lite på.
Med kilometern kvar lyckades tyvärr Stenberg kontra på en av mina attacker och när jag skulle följa högg det rejält i bägge benen och jag var tvungen att sätta mig ner och gå ner på ren urtrampsnivå innan jag kunde komma igång igen in mot mål där det erbjöds såväl påfyllning med mackor, kaffe, godis och korv som massage, härligt värre!
2 kommentarer:
Bra kört Peter.
Kul att ni höll hela vägen in till mål.
Stod utmed banan och trodde det var Benjamin H. som attackerade hela tiden.
Såg sedan i resultat listan att det inte alls var han utan Stenberg.
Han dök även upp på Nationaldagstrampet i Södertälje och sprätte lite.
Men nu såg han riktigt stark ut. Comeback på gång nästa år?
Hörde dig heja på när vi hade sista biten in mot mål, uppskattat! :-)
Hade faktiskt trott på fler Happyiter i loppet, men de kanske fokuserar på våren ;-)
Skicka en kommentar