Unika omständigheter till Gottne tempo

Efter en laddning in i Gottne tempo som denna så kan jag på intet sätt vara annat än nöjd med loppet. Första semesterveckan brukar alltid betyda att man släpper upp lite och det blir lite mer vin och besök av släkt och vänner framför träning, men det var inget att oroa sig i, bara en del av ett skönt semesterliv.

Men började redan häromveckan när jag fick reda på att en (!) av alla de Cannondale Slice RS som sålts haft problem med infästning av bromsen, Cannondale riskerar inget och återkallade alla för tester i Sweich, där min tempocykel alltså befinner sig nu.

Började sikta in mig på tempolopp på racern tills jag började snacka med Tom Wieselblad som var grymt schysst och lånade ut sin vinstvana temporaket. Ännu mer tur då Tom bara sitter 1cm lägre än mig = tolererbar skillnad så det fungerade trots integrerad sadelstolpe.

Superlycklig över att ha fått till det vaknade jag istället dagen därpå med ont i halsen så ett par träningsdagar fick utebli. Räckte för att halsen skulle bättras så starten i alla fall var säkrad, den kvarvarande snuvan och nästäppan släpper åtminstone när man kommer igång och cyklar.

Avrundade på ett fint sätt med en natt av snuvande och panikartat lyssnande på omvänd bloddopning genom de blodsugande odjur som går under namnet mygg.

Plockade sen upp cykeln på vägen mot Gottne och med ca 35min körning totalt på den, vid uppvärmningen, kändes det ändå riktigt bra inför start och det var en stabil jonne som visste sitt uppdrag. Bara att peka och trampa allt vad de små musklerna klarar.

Tempobanan i Gottne är totalt oförlåtande mot halvdan form så mot segrande Jan Åhlin kunde jag intet sätta emot, men nu ska jag sluta beklaga och ursäkta mig och avsluta med att säga att jag är glad att ha stiftat bekantskap med ännu en cykel i segmentet supertempohoj och dessutom kan jag konstatera att jag nu säkrat segern i H30 tempocup. Gött så!