Svealandsmästerskap

I helgen har det varit Svealandsmästerskap och banorna i Södertälje (som för den delen skall användas till SM nästa år) känner jag väl eftersom jag då och då kör förbi där när jag är ute och tränar. Också banor som jag tycker är alldeles lagom rullande och böljande, bortsett då möjligen från de småvarv som används i slutet på linjebanan, de tar ut sin rätt alldeles för väl i mina stackars ben.

Började med tempo på lördag och på vägen dit försökte jag trösta mig med att det är bättre att köra tempo än linje i det trista regnväder som rådde. Sträckningen kräver lite taktik då det är en tempomässigt hyfsad backe tidigt där det gäller att köra precis lagom hårt så man inte tappar för mycket tid men ändå orkar köra på för fullt resten av sträckningen där det går att hålla rätt bra tempo. Målbacke tycker jag är lite taskigt på tempolopp men och andra sidan är det inget mer att tänka på då heller, bara att använda det sista för att försöka ta sig upp.

En titt på startlistorna innan loppet hade avslöjat att fältet inte var mycket starkare än att man skulle kunna hamna hyfsat till men jag blev ändå förvånad när jag var på väg till resultatlistorna och fick höra att jag hade bråttom för jag skulle upp på pallen. En pallplats är alltid en pallplats och det kändes väldigt roligt!


Dagen efter var det dags för linje. Bättre väder och vi hade årets största lag då hela elitlaget plus lite bonus var med. Taktiken var offensiv och som de flesta andra lag planerade vi att vi måste vara med när något händer. Det lyckades ganska bra då det redan under första milen började delas upp och jag fanns med i en främre grupp tillsammans med Simon. Vi var 7 stycken och jagade en grupp om 3 framför oss. Idel starka namn så jag anade att det skulle kunna fungera och sa åt Simon att ta det lugnt och spara sina krafter. Visste att han hade god form så jag fokuserade på att göra så mycket jobb i utbrytningen att ingen klagade över att Simon bara satt med.

Vi samlade ihop oss med de 3 därframme och det blev lite taktiskt och gnälligt ett tag vilket passade bra då jag redan hade börjat känna mig stekt. Jag och Simon fick turas om att täcka några attacker innan Simon kom iväg och fick en bra lucka tillsammans med Daniel Lundvall från Vallentuna. Passade ännu bättre då jag helt kunde strunta i att gå med runt i vår grupp bakom.

På långvarvets rejälaste backe blev det dock riktigt hård körning och när Jonas Ahlstrand ifrån Team Cykelcity gick iväg kände jag mig på gränsen till att explodera bara av att gå med i gruppen så jag klarade inte följa attacken. Något som grämde mig då jag visste att det innebar att Simon skulle få det rätt tufft där framme. Vi var nu uppdelad i 2 grupper om 5 och avståndet framåt växte fort samtidigt som det visade sig att vi hade evigt avstånd bakåt och var därmed säker åt det hållet, extra säker när vi kom in på kortvarven och lyckades varva och därmed plocka av klungan.

Jag siktade in mig på att på något sätt försöka överleva de 6 gångerna uppför målbacken:
Första gången gick det jämnt och snabbt, låg på gränsen till kramp men var kvar och kände att jag snabbt återhämtade mig så fort det planade ut lite.
Andra gången blev det attacker och precis på snöret lyckades jag hänga med, Gustaf Wangel från Valhall släppte men lyckades komma ikapp igen.
Tredje gången gick det lugnt upp och jag var evigt tacksam.
Fjärde gången bestämde sig Alexander Gingsjö, Vallentuna, för att det skulle gå jämnt och hårt igen och halvvägs upp fick jag slänga mig åt sidan med kramp och var tvungen att frihjula lite för att kunna sträcka ut benet.
Femte varvet var jag själv och höll mig på gränsen just under kramp.
Sjätte varvet var äntligen det sista och jag blev frånkörd uppför av några småbarn i publiken, ville bara i mål!

Lagom tills jag kom i mål var det dags för prisutdelning och till min glädje visade det sig att jobbet hade gett utdelning Simon hade fått nytta av sin form och lyckats knipa en pallplacering och bronset. Vackert, kändes som en till bra dag på Svealandsmästerskapen!

Resultatlistor finns här